I torsdags kom min chef på besök. Jag har inte ringt honom om sammandrabbningen med kollegan men jag hade omnämnt det i en månadsrapport jag lömnat ifrån mig. Chefen nämnde då att kollegan tagit upp detta med honom då chefen gjort ett oväntat morgonbesök i förra veckan...
Jag fick aldrig pratat klart och jag fick heller ingen känsla för var i detta min chef står - min min eller kollgegans sida. Han lovade att återkomma på fredag morgon. Men han kom inte, ringde inte och mailade inte.
Jag blev väldigt arg över detta och det kommer jag ta upp med honom nästa gång han behagar höra av sig. I veckan som kommer ska han till ett platschefsmöte så det finns ingen tid att få det här ur världen å det snaraste...
mellan kollegan och mig har ett lugn infunnit sig - men det faktum att han till min chef sagt sig vantrivas och inte kunna jobba med med mig gör mig själigen förbannad och arg, ledsen och frustrerad.
Jag har väldigt svårt att vara en bra chef till honom eftersom jag inte har något bra klimat för mig att chefa i. Min egen chef har för mycket att göra för att kunna fungera som ett bra stöd för mig - det stöd jag behöver.

Både jag och maken har skickat iväg varsin jobbansökan i veckan som gått.

Däremot så fick jag talat ut lite med en som deffinitivt står på min sida - första kollegan som blev gravid. Jag är lite ambivalent till henne - då jag misstänker att hon smygläste min förra blogg. kanske har hon fått upp ett spår nu när jag har en mer öppen blogg och läser även här. Det må vara hänt. Just nu har vi inget otalt och det var tvärtom VÄLDIGT skönt att få prata med någon bara... om situationen i vår butik och hon sa sig ha känt likadant. Det är en påfrestande vardag med dessa två herrar och ibland orkar man fan inte ens vara på humör. punkt.

Har varit ensam hemma hela helgen, maken är i Sthlm och bor hos vänner - han hade gjort bra ifrån sig på halvmaran och kände sig väldigt nöjd. Skönt att han fick så bra tid...
Tänkte faktiskt möta honom inne på centralen ikväll när han kommer med tåget. Har saknat honom jättemycket, framförallt på kvällarna...

Idag satt jag och läste morgontidningen och läste nåt om "fröken Märkvärdig" som är ritad av Joanna Rubin Dranger...

Kom på att man kanske kunde göra seriestrippar av de hemskaste ögonblicken i min barnlöshetskarriär - de är ju inte ett dugg roliga men det gick faktiskt att korta de de där hemska ögonblicken till 3 serierutor.

Kanske att jag kan förmå mig att jobba lite på dem och presentera dem här? Jag är ju ingen skicklig tecknare men det kanske inte spelar så himla stor roll. Vad jag vet finns det inga serier som handlar om barnlöshet...

Nu ska jag ge mig ut och se om jag kan palla lite plommon och kanske hitta lite kantareller...

hejpåer!

 

MDB

12 september 2010 20:17

Roligt att du skriver om att göra serier av barnlösheten, har nämligen tänkt precis samma sak och faktiskt börjat anteckna några idéer. Sen att jag inte är en så bra tecknare än en annan sak... Ska bli roligt att se om du lägger ut nåt här på bloggen.

http://minadrommarsbarn.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...