För varje vecka som går inser man ju att "vi har aldrig varit så nära som nu" - men vårt barn låter vänta på sig...

Det känns som att livet i landet är både upp och ner - några som börjar längta hem alldeles våldsamt är S och S som fick sin son för 2 månader sen men som fortfarande väntar i landet på att deras ärende ska upp i domstolen. Deras domare proriterar helt andra ärenden och de gör sig beredda på att stanna ett tag till.

Andra familjer får i rekordfart åka hem efter en superkort handläggningstid - de hann få sina barn, tillbringa nån vecka i Karibien, få sentencia och åka hem på ca 4-5 veckor...

A & J har fått resebesked och åker till sin lilla tösabit på lördag och de ska få träffas på måndag! Fantastiskt härligt! De kommer ha ett gott stöd av just S & S som är där nu... 

Det känns avlägset - att vi skulle få besked - vi är så vana vid att inget händer så hälften kunde vara nog. Våren var spännande och den första jag känner åkte över till landet och fick sin tjej - O... Så spännande att följa deras resa. Vi 'hoppades' att inget skulle hända innan makens marathon i maj och det gick bra. Vidare kom sommaren och jag stålsatte mig för att det skulle bli en lång sommar - utan ett enda besked. Hoppet fanns ju där men samtidigt var jag ändå inställd på att vi skulle få vänta.
Tills efter sommaren - men nu är hösten här på fullt allvar och det var kolmörkt när jag tog mig till jobbet imorse... 8 månader har vår väntan varat och nej, det är inte onormalt länge. Men ibland känns det så hopplöst länge. Och hopplöst att inte ha ett datum att förhålla sig till...

Vi såg S & S ta avsked av Sverige och nu gör A & J det också - det är jag och andra S kvar av den ursprungliga "mamma-gruppen" som inte fått några besked ännu... För något är i görningen för en viss person - så mycket har jag förstått av små antydningar på FB.

Just den här veckan ska jag samla på mig lite namn och adresser på saker och ställen att besöka i vår europeiska huvudstad - den resan kommer närmare iaf!
På fredag har jag också rolig utflykt - Ullared med min syster! Vi behöver återigen fylla förråden med nyttoprylar och det kommer bli fint!

Spanskan ska återuppdat och det är dags att damma av alla anteckningar ikväll och försöka plugga in siffror och färger osv igen...

Brev ska skrivas till vårt fadderbarn också - dags att återigen skicka ett paket till dem!

Nu ska jag starta upp i butiken...

 

Hedda

19 september 2011 19:21

Så långsamt att vänta. Förstår frustrationen. Vi har ju väntat i 3 månader nu, men förväntar oss inte att höra något riktigt än. Hoppas det inte dröjer alltför länge dock...

http://heddasdagbok.wordpress.com

 

Åsa

19 september 2011 22:00

Du har uppfattat det helt rätt...något är helt klart i görningen :-). Idag blev trion återigen komplett! Jag tänker på er och hoppas ni också är en trio snart. Kram

litenlangtan

20 september 2011 09:33

Jag såg på FB nu att ni fick varandra till slut! Så underbart härligt att det gick som vi alla hoppats! Så himla glad för er skull! Galet att det skulle ta så lång tid bara! Njut nu av er vistelse i det härliga landet igen och jag håller alla tummar och tår för att ni får ett snabbt agerande och att alla verkligen gör sitt bästa för att skynda på så ni inte blir sinkade mer!
Underbart! KRAM!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...