Maken har semester. Jag har mängder med saker jag skulle vilja hinna med att göra. MEN det blir liksom inget av det. När rutinerna för en tvåbarnsfamilj äntligen landat något kommer något nytt som gör att allt ändras igen. Så är det hela tiden känns det som. Det är liksom sällan stilla med två barn.

Men jag har bestämt mig för att prioritera att röra på mig igen. Min pappas död har liksom satt lite skräck i mig att jag ska följa i hans fotspår eftersom jag ärvt hans kroppstyp och har samma längtan efter god mat. Eftersom jag blev mamma sent i livet skulle ju mina barn vara unga och kanske inte ens utflugna ur boet om samma sak skulle hända mig vid samma tidpunkt i livet.
Dags att åtminstone försöka räta upp mitt liv på flera punkter. Det "goda" livet de senaste månaderna har såklart satt sina spår och efter att precis blivit mamma igen gör att man släpar runt på extra kilon.

Min man är en duktig löpare och jag vet att han då och då sneglat på olika träningsprogram för att hitta motivation till att sporra sig ytterligare. Kanske kan jag göra likadant? Jag har faktiskt en dröm om att någon gång orka springa 1 mil. Jag drömde om det redan för ett antal år sen. Precis några veckor innan jag gifte mig sprang jag ca 9,5 km utan uppehåll. Det är det längsta jag någonsin sprungit. Men det var många år sen.
Sen dess har jag prioriterat andra saker på min lediga tid. Som att läsa, sticka, sy och pyssla med annat kreativt.

Idag tog jag mig an det första passet på ett träningsprogram för att nå mitt mål. För att få extra inspiration lyssnar jag på Sommar i P1 och jösses vad det hjälper mig. Jag har gråtit massor till Maja Ivarssons berättelse om sitt liv, Martha Ehlins berättelse om sina 5 transplanterade organ, Annika Anderssons berättelse om när hennes pappa dog och när hennes man blev allvarligt skadad i en trafikolycka och nu senast om Tareq Taylor och hans fru som var med om en bilolycka som förändrade deras liv.
Tänk så många spännande livsöden som porträtteras i detta fantastiska radioprogram.
Och det hjälper mig i min sorg över att min pappa är borta. Att andra sörjer sina pappor och hyllar deras liv.
Imorgon ska jag lyssna på Maria Sveland, det ska bli spännande!

 

Jenny / Ekomamma i stan

25 juli 2013 11:05

Känner igen mig en hel del! Vi har försökt att montera en bokhylla sen vi flyttade, men det hinns helt enkelt inte med och som du säger så ändras rutinerna hela tiden.

Vad smart att lyssna på sommarpraten medan du tränar. Jag har tänkt att jag ska lyssna, men inte riktigt vetat när. Kanske skulle göra samma sak och komma igång med träningen också.

http://ekomammaistan.wordpress.com

litenlangtan

26 juli 2013 13:53

Det är faktiskt toppen att ja det som morot att komma ut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...