sitter ensam vid köksbordet. Vi har ätit lunch (äggröra å bacon - enda maträtten där alla äter upp allt utan minsta knot) och sen direkt efter åt vi en fantastisk rabarberpaj som jag och barnen hjälpts åt att baka i väntan på att pappa kommer från sitt träningspass. Även pajen åts av alla. Våra barn brukar inte njuta av det de hjälpt till att baka - det ratas rätt ofta. Men idag slank en hel smulpaj ner!

Vu har haft en jobbig förmiddag. Lilla har gråtit i princip oupphörligen sen pappa åkte vid 8. Jag förstår så lite om varför och är det nån gång tyst och nöjt så räcker det med aldrig så lite (knuff, blick, tillsägelse, andetag, tilltal) för att han ska över kanten igen och skiten börjar om... Efter 3 timmar är en rätt slut som artist kan en säga.

Nu leker han med storebrorsans smålego på golvet i deras rum. Småmyser åt hans lek-konversation...

Stora kollar på TV med sin pappa. De samtalar och har kvalitetstid. Skönt att barnen kan vara på var sin våning ibland, det blur liiiite lugnare så...

Jag njuter av stillheten. Funderar på vad Jag VILL göra. Promenera, gå en sväng i skogen. Läsa? Lyssna på radio. Bara sitta kvar här?

Jag sitter kvar och lyssnar på radio. Det blir fint! Hoppas nu haft en fin midsommarhelg? Det har jag, trots allt stök och gråt. Vi har vart tillsammans och haft det bra!