Från rätt ordinär trött-men-glad-dag till "varför då då"?

Står och slösurfar lite på jobbet innan kunderna vaknat och personalen dyker upp - finner en kommentar mellan två i vänkretsen. Den ena undrar om de ses på lördag - den andre undrar vad det är på lördag - varpå den första skriver om ett barnkalas som den andra uppenbarligen inte är bjuden på. Och inte heller vi. Trots att vi var bjudna förra året, och när barnets mamma (och en vän till mig) fyllde år i våras. Och att vi sågs så sent som i början av juli på andra vänners barnkalas...

Jaha, och hade vi haft en egen liten så hade vi säkerligen vart bjudna.
Men inte nu då vi fortfarande väntar på vårt samtal...

Märkligt... och ledsamt. Jag har ändå tyckt att det funkar så bra nu - med att vara barnlös - fast snart inte. Men så kommer en sån där grej och det hugger i magen DIREKT.

Så ursäktar jag dem i skallen och tänker att jo, det är klart, de har ju nästan bara barnfamiljer runt om sig och de bor ju inte heller så stort och tja, kanske kan jag förstå dem att de hellre bjuder sina närmaste och deras barn... Det blir ju trångt ändå med alla glada tvååringar liksom...

Men samtidigt kan man ju undra varför de bjöd oss sist...

 

Maja Gräddnos

29 juli 2011 14:45

Jag hade också blivit ledsen när jag var barnlös. Fast numera gör jag precis på det viset själv. Barnkalas får vara barnkalas - inte sammankomster för mina vänner. Det blir helt olika saker nämligen. Vännerna träffar jag på annan tid när jag kan umgås bara med dem. Och på barnkalas bjuder jag mor- och farföräldrar samt barn - och de senare har ibland medföljande föräldrar.

http://majagraddnos.wordpress.com

litenlangtan

29 juli 2011 16:03

OM vi var bjudna hade vi faktiskt inte kunnat gå men jag hade ändå känt mig mer bekväm med en förklaring... "vi bjuder barnen i första hand och deras föräldrar kommer såklart med"! Det köper jag! Men inte att ena året vara bjuden och andra inte...

 

agata

29 juli 2011 15:33

Det där upplevde vi också jättestarkt medan vi höll på och längtade efter barn. Många andra vänner umgicks på barnkalas där de med barn blev inbjudna, men sällan vi. Trots att vi emellanåt hade bra och nära kontakt med de barn som fyllde år.

Och när barnkalasen tar all kraft var det ingen som orkade ordna så mcket annat, så det kändes dessutom som om det hela tiden var jag och min man som fixade middagar och träffar för alla andra.

Det bästa ärnog att prata om det, på ett ickeproblematiserande sätt med de man känner tillit till. Ofta tror föräldrar att de "räddar" oss från barnkalas, som ju kan vara rätt påfrestande historier.

När ert barn kommer, för det gör det snart, så försök att komma ihåg de här känslorna, så att andra barnlösa i er närhet blir inbjudna till kalasen i början.

Jag håller tummarna för att er akt står på tur.

http://agata99.bloggspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...