Idag ska vi till banken för att prata om adoptionslån...
Det känns ganska galet att låna pengar för att få möjlighet att adoptera - men det är ändå något vi måste göra. För annars kommer det inte finnas tid till adoptionen. Skulle vi spara ihop varenda krona så skulle vi nog knappt hinna med innan jag blir för gammal.
Det kanske kan verka galet och många man talar med höjer på ögonbrynen över kostnaden och över ATT man måste betala för att ta hand om ett barn. Det borde väl snarade vara tvärtom?

Det är svårt att förklara att vi inte på något sätt "köper" barnet och det är en helt galen tanke... För om någon skulle ge en det erbjudandet skulle jag aldrig godta det. Men omkostnaderna är som de är kring adoptionen och visst är det ett högt pris att betala för sin längtans skull. Och långt ifrån alla har möjlighet till det.

Vi har försökt resonera kring föräldraledighet och att vi kommer behöva en större bostad framöver. Kanske också en bil?

Som föräldraledig blir man ju inte direkt välbetald... vi tjänar inte dåligt nån av oss - kanske som genomsnittet, vi har inga superhöga utgifter. Sen vi sålde bilen har vi kunnat spara undan en bra slant varje månad - men det räcker inte.
Vi lånade en del till bröllopet - för att vi under samma period genomgick akupunkturbehandling (a 5000:-/månad) för att vi verkligen verkligen trodde att det skulle göra skillnad inför sista IVFet. Det ÄR bara pengar... men det påverkar ju ens levnadskostnad.

Vi har inte sparat varje krona - varje semesterdag - varje liten komptimme... Vi har försökt att leva ett helt vanligt "svenneliv" under tiden som vi mentalt förberett oss och längtat i hjärtat...
Vi har inte satt oss in på djupet hur allt det här fungerar med pappadagar och ev tjänstledighet osv...
Vi har försökt vara som vanligt, tänka som vanligt, se framåt som vanligt, unna oss som vanligt... I år kanske lite mer...
Vi har rest en hel del i år. Dels för att vi vart medvetna om att under 2011 kanske det kommer en ny familjemedlem och tar tid och plats hos oss. Därför har vi velat göra saker som vi längtat efter... Som att åka på en bröllopsresa, som att hälsa på vänner som bor utomlands, som att se en storstad på semestern, som att åka till Milano och gå på fotboll... som vi ändå pratat om sen vi träffades...

Nu har vi avverkat alla de här sakerna... och det känns helt okej med facit i hand. Vi har inte ökat på vår skuld snarare tvärtom, vi har kunnat unna oss det ändå och blivit rikare - av erfarenhet och glädjen det gett oss att kunna göra det här tillsammans. Nu får vi dock ta i med hårdhandskarna för att spara och lägga undan det vi kan. Inte göra några utsvävningar...
Kanske tom banta bort vissa saker på "nöjeskontot" framöver...

Å andra sidan har jag också shoppat mer medvetet i år. Jag har köpt ytterst få NYA plagg till mig själv år. Jag lånar böcker på biblioteket, jag lagar och syr om kläder som är trasiga, jag har sålt bilen och går och cyklar mer, jag tittar först om jag kan hitta det begagnat/på loppis/blocket/tradera innan jag köper nytt, det nya jag köper är av god kvalitet och räknas hålla längre, jag syr och stickar och pysslar presenter, försöker laga all mat och tar alltid med lunchlåda till jobbet, återanvänder, målar om, piffar och stylar om det jag kan. Maken håller inte riktigt jämna steg men även han kommer få tänka om när "kakan" är här... :-D

Vi kommer kanske inte kunna flytta till något större i vår kommun, kanske kommer vi bara ha råd att adoptera ett barn, kanske blir det ingen bil...
Men vad gör väl det, vi är vår egen lyckas smed och så länge vi har varandra så kommer det materiaella vara just det - material för att visas upp för andra. Jag tror vi ska klara av en tillvaro med lite mindre pengar...
Det måste gå helt enkelt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...