Bestämde mig igår efter jobbet för att INTE kolla FB igen under hela kvällen. Det skulle bara göra mig ledsen...
Så istället ägnades kvällen åt "jansson" och andra delen i 'morden i Sandhamn' och åt att färdigställa en mössa år syrrans kille...

Imorse låg jag i sängen och kollade så FB. En av alla dem som jag skrev till igår skrev att de var bjudna till ett annat par och hon kunde fråga om vi fick följa med. Så jag har tackat ja till det. Men inte i samma mail som frågan ställdes. Jag vill se om någon av de andra skriver något.

Ett annat mail hade jag fått - från en helt ny vän... ja vi har väl känt varandra i över 1 år iofs - men vi har blivit vänner för att vi "suttit i samma båt" med barnlösheten. Hennes son blir 1 år i januari och hon är en ivrig påhejjare av vår adoption såklart! Jag blev glad av hennes omtanke om mig och jag är lite rädd att hon kanske tog åt sig. Det hela gälde ju inte henner alls. Utan mina vänner som har hängt med ett tag.

Hon har också helt rätt i att vårt liv kommer få en helt annan fart när barnet väl är här och ja, vi väntar väl på det också... Vårt liv har försatts på paus. Ofrivilligt.

För övrigt så väntar vi på våra respektive arbetsgivarintyg. Jag väntar på polisens utdrag och på mitt dokument från landsarkivet.
Sen fick vi till sist våra läkarintyg igår - på hålat papper, tvärtemot vad det står i instruktionerna jag skickat.
Nu visar det sig gå bra med hålat men jag vill ändå ha det på ohålat...
För att det ska se prydligt ut. Så jag ringde upp vårdcentralen och förklarade läget. Sköterskan bara skrattade...

Man känner sig som en I D I O T som bryr sig om 4 hål i ett papper...
Men det blir också en skymf mot oss som på alla sätt försöker få det här att bli så rätt och bra som möjligt...
Vi fastnar i så löjliga detaljer som 4 hål i ett papper. Men det är i de proportionerna vårt liv befinner sig. 4 håls vara eller icke vara. Det kan ju förstöra min dag...

Sjukt!

Längtar till den goda lussekatten som ska ätas om en stund - behöver tänka på något annat...

 

agata

22 december 2010 20:45

Oj, vad jag känner igen mig i allt du skriver om de små "hålen" som måste bli rätt. Många gånger svor jag under den resan, men det kommer komma en dag när det är värt det - jag lovar! När alla konstiga intyg, översättningar och instruktioner är avklarade och ivägskickade. Och sedan, när ni sitter med jordens finaste barn i famnen - då har ni glömt bort allt det.

Ibland påminner vi varandra om alla konstiga papper man skulle skicka in, alla märkliga möten och detaljer vi skulle berätta om för främmande människor. För nu, när vi har vår lille prins, så glömmer vi bort hur det var.

Det kommer bli bra.

http://agata99.bloggspot.com

litenlangtan

23 december 2010 09:51

Välkommne hit! :-D
Ja, en dag skrattar vi åt allt det här... när vi gullar med vårt barn!
God jul till er!

 

Hej och Hopp

22 december 2010 21:01

Ja dessa ohålade papper och underskrifter med blått bläck - inte svart... :-)

http://www.mintusenmilaresa.blogspot.com

litenlangtan

23 december 2010 09:50

Blått bläck? Den infon har inte vi fått! Hm, jag tror inte jag ska fråga heller för då får jag nog ett svar jag inte vill ha...

 

Hej och Hopp

24 december 2010 00:03

Hmm, det kan ju vara olika från land till land, men till Vietnam fick inte underskrifterna vara gjorda med svart penna - man skulle kunna se att det inte var en kopia utan ett orginal :-)
(jag säger bara färgkopiator ;-))
Men står det inte i era instruktioner så behövs det väl inte då heller :-)
Lycka till med papperssamlandet!

http://www.mintusenmilaresa.blogspot.com

 

ulle

26 december 2010 17:29

P U S S !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...